Torsåker
Så heter den gamla socken där byn Prästmon är belägen. Tors åker. Namnet vittnar om gammal asatro och bondebygd. För tusen år sedan, när den mäktiga älven mötte den breda havsviken just här, låg här en offerlund.
Artikel skriven av Magnus Stattin under pseudonymen “Rinaldo”, publicerad i Västernorrlands Allehanda på 1930-talet:
Rinaldos Fornminnesmärken 1935
Järnålder
Många av byarna i Torsåker har namn som skvallrar om ursprung i järnåldern. –sta och -um/om –namn, t ex Hälsingsta, Rogsta och Salom är sådana. Dessa ligger som ett pärlband i övergången mellan jordbruksmarken och skogen. Där finns också de karaktäristiska gårdsgravhögarna från just järnåldern.
Under samma tid uppfördes fornborgen på Rogstaklippen, en av de nordligaste. Senare tids forskning har visat att denna typ av borg inte kunnat vara försvarsanläggning utan snarare uppförts som statussymbol eller i religiöst syfte. En plats i Björned, kallad Skelettåkern har visat sig vara en begravningsplats från övergången mellan hednatid och kristendom. Förmodligen har här stått en träkyrka som var föregångare till stenkyrkan.
Kyrkan
I början av 1200-talet byggdes en liten stenkyrka på en dåvarande udde i älven. Torsåkers kyrka är en av Härnösands stifts äldsta kyrkor och bär rika spår från den katolska tiden. Här möts besökaren av kalkmålningar i stjärnvalv och på väggar och av gamla träskulpturer, varav den av tidens tand nötta madonnan från 1100-talet är den främsta.
Medeltid
Under 1990-talet bedrevs ett stort forskningsprojekt med arkeologiska utgrävningar i Torsåker. Detta har gjort att trakten är en av de bäst dokumenterade vad gäller norrländsk medeltid. De senaste åren har det även arrangerats sommarkurser med arkeologiska utgrävningar via Hola folkhögskola, då flera nya fynd har gjorts.
Häxprocesserna
Torsåkers kyrka bär också på ett tragiskt minne. Det var här som, år 1675, 68 kvinnor och 3 män, anklagade för trolldom och samröre med Djävulen, fick sina dödsdomar upplästa. Efter prästens ”rättepredikan” fick de motta nattvarden innan de med anhörigas hjälp fördes till fots den sex kilometer långa vägen till ”Halshuggeberget, på gränsen till grannsocknarna Dal och Ytterlännäs. Där halshöggs och brändes de som ”trollpackor”. På platsen (som ligger ca 300 meter från vägen mellan Vik och Ed) finns nu ett monument med texten ”Tidens tro drabbar människan”.
Vintern 2006 visades en TV-serie av Jan Guillou; I häxornas tid, som delvis spelades in på plats i Torsåker. En markerad led från kyrkan till Häxberget ( 7,5 km över skogen) färdigställdes våren 2006.
“Häxmuséet” nyinvigdes 2017 och är beläget i en Hola folkhögskolas lokaler. Besök gärna muséets hemsida
Vårdkasberget
Sedan urminnes tider har eldar på en kedja vårdkasberg varnat Ådalsborna för annalkande fara. Mitt i Torsåker ligger ”vårt” vårdkasberg, tidigare kallat Skjällberget. Där vakade man i orostider och spejade efter rök från Tueggenberget i Högsjö i söder eller Multråberget i nordväst. Man var beredd att antända de tjärstubbar och annat man samlat ihop i en kas. Sista gången användes kasarna vid ryssarnas härjningar längs norrlandskusten 1721. En liknande vårdkase byggdes upp på platsen på 1930-talet för att minna om svunna tider.
Upp till bergets topp går en mindre än två km lång stig. En liten skylt på vägen från kyrkan mot Hämra visar var stigen börjar. Gå till höger om militärförrådet och sedan snett upp till vänster mot skogen.
Från Vårdkasbergets topp har man en magnifik utsikt över en del av Ådalen med Höga Kustenbron och kustbergen som effektfull fond i sydväst.